Dessa oförklarliga fenomen som ofta bara finns Där när man tagit ett kort!?

Jag har ofta sett färgade prickar – lila-gröna-blå-röda-vita, på foton som jag tagit. Ibland har det varit som ett dimmfält som ligger svept över bilden. Många gånger har jag funderat över detta fenomen, eftersom jag vid tidpunkterna inte använt blixt eller att jag sett någon reflex när jag ska ta kortet. Och hur många gånger har jag inte putsat linsen och tagit ett nytt kort och det blir exakt likadant efteråt!? (bild tagen i helgen)

Numera har jag förstått att det handlar om andar/änglar som jag har med mig <3 ORBER!

I Wikipedia står det: Orb, kommer från det latinska “orbis” cirkel, som är ett annat ord för runt objekt, speciellt en skiva eller klot. Orbs är en slags ljusklot. Det är den vanligaste spökrelaterade anomalin som fångas på film. De varierar i ljusstyrka,  färg och storlek, kan vara nästan helt transparanta eller så  gott som solida.

En orb är en energi/ande från en annan frekvens/dimension. Det är livsformer som kan vara  den mänskliga själen eller kvarvarande energi från de som dött och lämnat sin fysiska kropp här på jorden.  Andar föredrar ofta att gestalta sig iform av en Orb för att det tar mindre energi än ifall anden skulle gestalta sig som en avbild av sitt forna jag. Ju mindre Orb, desto mindre energi.

Orber kan se ut på olika sätt t.ex som ljusklot (energiklot), långa spiraler, molnliknande, rök och som ljusmaskar. När man förstorar upp ett fotografi som man fått med ett energiklot på kan man se att det består av små ljusklot i spiralformer.

Det sägs att äkta Orbs ofta har ett litet skal, som en cellvägg.  Orbs lyser starkt och skjuter ifrån sig ljus. Ju ljusare en orb är desto troligare är den äkta. Att den ser ut att röra på sig eller har ett litet “skal” runt sig tyder också på äkthet.

Ibland kan det säkert vara falska orber som hamnar på bilden, som ljusreflektion eller smuts på linsen. Men min inre känsla säger ofta vem som är med mig när jag upptäcker fenomenet. Nu älskar jag dessa orber <3

Namasté

MarieS

“En bok för själen. Skriven med själ. Den är både öm och modig.”

Jag läser ännu en bok av min favoritförfattare Paulo Coelho, Alef. Ännu en ny magisk resa!  Ibland känner man behovet att förändra sig. Behovet att återskapa sig själv. Sätta upp nya mål. Experimentera, uppdaga. Tro på sina drömmar och erövra det okända. Ställa frågor och vara medveten. Känna sig levande.

Så att varje ögonblick kan bli en ny början.

Det finns dagar då vi undrar om vi är där vi vill vara och gör det vi vill göra. I Alef bjuder Paulo Coelho in oss att handla.

Vissa böcker läser man. Alef upplever man.

För några år sedan fick jag min första bok skriven av Paulo Coelho, Alkemisten. “En saga om att uppfylla sina drömmar”. Det fanns så mycket tänkvärda ord och meningar som gav mitt liv en djupare mening. Jag fick en annan syn på livet från en annan sida och förändrade min syn på min mening och uppgift på jorden, efter jag läst den. Att lyssna till sitt hjärta, att förstå tecknen på livets väg och framför allt att följa sina drömmar.

Därefter har jag läst fler av hans verk bl.a Pilgrimsfärden. En originell och tankeväckande bok där man följer författaren på vandringen längs den legendariska Pilgrimsleden till Santiago de Compostela – i sökandet efter urgammal insikt. Resan förändrar författarens liv för alltid. Efter jag läst denna bok gick det upp för mig att jag inte kan återgå till det gamla livet och göra det jag har hållit på med förr. Jag måste förändra mig. Gå i min dröms riktning!  Att blicka ut från en bergstopp. Se en horisont av möjligheter och välja den bästa vägen.

“När du älskar… Förändras världen”! Det finns bara en sak som kan hindra oss från att förverkliga våra drömmar. Våra egna rädslor! Boken Valkyriorna, berättar öppensinnigt och ärligt om kampen mot rädslan och tvivlen på sig själv. Den har ett kraftfullt budskap om att försonas med sitt förflutna och ha tilltro till framtiden. Först när vi kan erkänna och acceptera våra styrkor och svagheter är vi i stånd att förändra världen. “Med kärlekens kraft och vilja kan vi förändra vårt eget och andras öde”.

Med hjälp av dessa underbara och fantastiska böcker har jag ändrat min syn på mitt liv … stärkt mig själv… lärt mig följa min magkänsla och mina drömmars mål, blivit av med mina  rädslor och fått tilltro på framtiden.

Jag har några böcker kvar i samlingen som står och väntar på att bli lästa. Och jag vet aldrig i förväg vilken bok det blir. Det får stunden avgöra.

Det största en människa kan vara med om är att acceptera mysteriet!

Namasté

MarieS

Jag sitter och tittar på Tv 4 Morgon med en nykokt kopp kaffe och har krupit upp i soffan. Katterna och hunden har fått sin frukost. Sonen har vaknat och pysslar med sitt i sitt rum. Sambon ligger ff kvar och halvsover. Jag har varit ute och sugit in ljuset och inandats kylan av den kommande dagen. Det känns som en söndag (Trettondagen) eftersom det är jobbdag imorgon efter 16 dagars ledighet.

På TV intervjuas en kvinna som är mitt i livet, ca 32-34 år, tvåbarnsmamma till två fina döttrar ca 4 och 7 år, gift och har livet framför sig med sin underbara lilla familj. Men Alla har inte samma förutsättningar att få vara med sina barn och åldras med dom och sin man… Få se dom utvecklas, vara med dom i vardagen och hjälpa dom med läxor, intressen, gå på Bio, finnas vid deras sida under tonåren…när dom så småningom bildar egen familj och får barn. Alla får inte samma förutsättningar att få leva vidare och njuta av livets ålderdom med allt som hör till.

Denna kvinna fick en ofarlig cancer i livmoderhalsen för ca 2,5 år sedan… men den har nu utvecklats till en elakartad cancer som sedermera har spritt sig i hela kroppen, lungorna och skelettet. Denna cancer är svår att bekämpa, forskningen jobbar vidare på den, men än så länge så lever man ca 5 år med denna cancer innan kroppen inte orkar mer.

Att se denna kvinna sitta och berätta vad hon drabbats av…Hur hennes vardag ser ut med att kämpa mot denna fruktansvärda sjukdom. Men ändå kan se varje dag som en gåva…Att hon lever! Hon lever idag…Hon lever Nu! Hon lever när hon lagar mat…När hon storhandlar…Spelar spel med sina barn…Läser sagor…mm. Hon skjuter inte fram sitt liv till morgondagen eller till sommarsemestern. Hon lever Nu! Idag!

Jag får mig en tankeställare. Just Så bör vi alla leva! Inte ta livet för givet. Jag själv brukar inte reflektera över att jag lever Just Nu. För det är en självklarhet att finnas och leva här och nu. Jag kämpar visserligen med min Fibromyalgi och värk varje dag, men vad är det jämförelsevis med denna kvinnas cancer. Min är kronisk! Det är inte hennes!   Efter hennes berättelse så har min syn på livet ändrats. Livet är så kort och skört…och vi vet inte hur morgondagen ser ut. Vi måste kunna planera och se framåt…på vad vi vill göra. Men skjut inte fram det för länge… “När jag blir pensionär då ska jag….”. Vi vet inte om vi får uppleva den dagen. Utan ta vara på varje dag, njut av varje stund du får med dina barn, föräldrar, dina käresta! Status, pengar, karriär är inte Allt!

Detta får mig att tänka på allt prat om att vi ska tänka på hur vi ser ut, vad vi äter, vilka materiella saker vi ska ha omkring oss, fina bilar, hem som ska se ut som i inredningstidningar, resor som ska göras till Thailand etc. Är det så vi verkligen vill leva vårt liv?! Är det inte mer värdefullt att få leva och vara tillsammans med dom man älskar!? Visst ska vi kunna ha det bra omkring oss och leva sunt för att må bra… Men det får inte ta överhanden så vi glömmer av det viktigaste som finns omkring oss. Jag tror att denna kvinna på TV önskar kunna få leva som vi andra och åldras med sin familj i en oviss framtid. Men hon vet att hennes liv är begränsat…Hon har ca 2,5 år kvar… och försöker fylla sina resterande dagar med liv och inte resterande liv med dagar som går!

Så mina finaste vänner… Lev i nuet!… Lev idag!…

Jag har lärt mig… Jag ska leva Nu!… Jag ska leva idag! Och känna att jag finns här och nu… Göra saker som förgyller min vardag…tillsammans med dom jag älskar!

Namasté

Marie S

I många år har jag känt att jag haft med mig andar från andra sidan. Fast jag har inte riktigt förstått allt dom velat mig.

Nu i efterhand har jag börjat “se” det mesta som kommer inför mig… och förstår att dom bara vill hjälpa mig på vägen. Det började för några år sedan då jag bl.a körde bil på ett vägavsnitt hem från jobbet där det ofta springer vilt. Jag kände dofter eller snarare odörer i bilen… Det kändes som någon med väldigt långa ben satt bakom mig och tryckte knäna mot ryggstödet. Ett flertal gånger vände jag mig om för att se om jag hade fått med mig någon mer i bilen utan min vetskap. Men så var aldrig fallet. Jag gick ofta och nynnade på en och samma sång… “När som sädesfälten böja sig för vinden”… Och när jag kom på mig själv så försökte jag byta låt och då blev det alltid…”Änglamark”!? För mig var det inga slagdängor precis utan mer att de kunde förknippas med min mormor.

Besök hos en transhealer

Nåväl! För ett år sedan skulle jag och min sambo åka på “Transhealing” i storgrupp. Jag tror han var lika laddad som jag. Vi hade ganska gott om tid så vi skulle hinna precis utan att stressa. På vägen ut på motorvägen från vår by Äspered in mot Borås, ringer min dotter och säger att jag har hennes bilnycklar med mig i min jacka?… och hon skulle åka iväg till sin far för att lämna tillbaka bilen. Så hon kunde inte vänta! Smått irriterad fick jag vända på första avfart…lämna över nycklarna och köra in igen!!! Dåå var det helt plötsligt ont om tid! Och snön hade hunnit lägga sig på vägen… Min sambo blev irriterad och kände att det skulle bli pinsamt att komma försent. Men jag stod på mig. Jag skulle bara dit!

Väl framme så hade ytterdörren låsts! NEJ! Nu visste vi inte hur vi skulle göra för att kunna komma in. Klockan hade slagit 19:00!!! Som en räddande ängel kommer en man ut genom dörren och släpper snällt in oss. “Yes! tänker jag. Vilken tur vi hade nu”. När vi kommit in och hängt av oss så hade sessionen redan börjat… men vi kunde ändå smyga in och sätta oss längst bak i salen.

Varken jag eller min sambo hade varit på något liknande förut. Så vi visste inte riktigt hur det gick till och hur man skulle agera. Efter ett tag så började jag förstå, då hon som satt i trans började prata med oss i publiken och fråga oss om olika  krämpor. Hon frågade bl.a efter någon som ofta hade migrän…och ont i ögonen. Ingen gjorde någon antydan om att det var någon av Dom som kände vid sig…mer än jag!? Jag har ofta migrän och får då otroligt ont i ögonen… Så jag gjorde mig hörd och fick träda fram och sätta mig. Transhealern var i dåläget en brittisk Old Lady som varit läkare, så hon pratade brittiska och jag svarade på svenska… efter en stunds British talk med henne. Hon höll sin hand bakom min rygg och började Heala mig från min migrän och ögonproblem. Det kändes i hela kroppen… Jag kände hur hennes hand var varm, men min rygg blev alldeles iskall!? “Jag har några här som vill hälsa på dig” sa hon.

Besök från andra sidan

Hon började berätta om en äldre kvinna… Och strax bakom henne stod en lång äldre man. Transhealern började: “Hon älskar att laga mat… står ofta i köket. Hon säger att hon försökt hjälpa dig i vardagen… bl.a när du letade efter dina örhängen då du skulle iväg på en tillställning. Hon försökte visa dig var dom låg… men du var så stressad att du inte uppfattade det och såg dom inte. Du måste sluta stressa och varva ner! Och varför ska du inte äta sötsaker? säger hon. Ta en kaka och må bra!” Sen började hon prata om mannen… “Han är lång, och har en fruktansvärt torr humor! You know… Han skrattar åt sina egna torra skämt som ingen förstår”. Okej, säger jag… Tankarna virvlar, tårarna börjar rinna… Det börjar falla på plats! Jag förstår nu att det är min mormor och morfar som kommit för att säga “Hej!”… Med upprörda känslor och tårarna rullande av glädje och sorg över mina saknade… så säger hon till sist som min sista bekräftelse… “Say hello to your mum from us”!…Och… Dom finns nu med dig resten av kvällen och även annars som dina beskyddande änglar!

Efter denna kväll och upplevelse så har saker och ting fallit på plats. I bilen så har morfar alltid suttit bakom mig i bilen, med sina långa ben i mitt ryggsäte, och lukten har kommit från hans stomipåsar! Känns tryggt att ha honom med. Sångerna jag alltid nynnat på, det var när min mormor varit vid min sida. Hon har hjälpt mig i köket med matlagningen… Funnits vid min sida när jag velat få till det där extra som mormor alltid gjorde. Och resultat brukar alltid bli som jag väntat mig! Fantastiskt gott!!!

Att Änglar finns har jag aldrig tvivlat på… och att det är just min mormor och morfar som alltid kommer när jag öppnar upp mig… och finns vid min sida…värmer mitt Änglahjärta!

Namasté

Marie S

Jag har varit andlig sedan barnsben utan att jag förstått det själv.

På min fars sida var andligheten ett faktum och respekterat genom tarotläggning Och att min fars faster siade åt nära och kära….

Min mormor “såg” saker som man inte gärna pratade högt om. Hon och morfar finns med mig i dag på min högra sida ❤

Jag själv har alltid känt att jag inte varit ensam. Och att jag haft  kontakt från andra sidan Sedan många år tillbaka.

År 2009 blev jag initierad Reiki 1 och 2, och har sedan dess utvecklat min andlighet

I Andligutveckling, blivit Ljusarbetare/ Energi Healer, lärt mig jobba med Ärke Änglarna,

Tarotläggning/pendling mest för mina nära och kära. Hösten 2016 utbildade jag mig äntligen till Reiki Master!

När jag sänder Distanshealing får jag även budskap från Änglarna om vägledning till vederbörande.

Oftast är det till en helt främmande person, och för varje gång får jag en bekräftelse för det jag gör.

Började yoga i  grupp och kom andligheten närmare, och idag utför jag yoga mest hemma.

Jag ber ofta min guide/guider om hjälp när jag känner mig vilsen. Och det är så skönt och veta Att jag är inte ensam.

Som hobby arbetar jag med att sälja heminredning, mest för att jag älskar inredningen med Buddhor, Änglar, textilier och ljuslyktor. Och för att jag tycker det är så roligt att få träffa nya människor… och inreda deras hem för en kväll.

Men nu har jag fått till mig genom mina guider att det tar för mycket av min energi, jag måste dra ner Och satsa på det jag tror mest på… och det är det Andliga ❤

Till vardags arbetar jag med barn på förskola, lever med min halvvuxna son i ett samboförhållande. Och så har jag en utflugen dotter som gärna kommer gärna hem och vill bli ompysslad av sin mor ❤

Jag har tre gamla katter. När min sambo flyttade in till mig, fick jag även en gammal hund på köpet.

Detta var lite grann om Mig!